Nu har jag löst mitt tidigare problem med bilderna, riktigt nöjd.
Man ska tydligen aldrig ge sig!
onsdag 12 september 2012
Problem?!?
Nu skulle jag lägga in bilder till föregående inlägg genom bloggpress, och så funkar det inte just nu. Åh!
Vad det är för fel vet jag inte. Det betyder att det får bli lite problemlösning imorgon på jobbet.
I annat fall får jag lägga över bilder från paddan till datorn på jobbet och lägga in dem i inlägget därifrån.
Det kommer bilder, var lugna!
Hej! :)
Vad det är för fel vet jag inte. Det betyder att det får bli lite problemlösning imorgon på jobbet.
I annat fall får jag lägga över bilder från paddan till datorn på jobbet och lägga in dem i inlägget därifrån.
Det kommer bilder, var lugna!
Hej! :)
Filmens gång - Russinhissen
Att ha filmprojekt som uppgift har varit både skrämmande och roligt. Skrämmande för att jag inte från början litade på min egen kompetens, kommer jag att kunna göra detta? Hur ska jag kunna synliggöra lärande på ett tydligt sätt? Uppgiften i sig var ganska stor, många delar som skulle bilda en helhet, slutresultatet. Men... Man kan mer än man tror! För mig var dilemmat också att komma igång. Jag gick och tänkte på den här filmen många veckor innan jag ens hade någon idé. Då hade jag tänkt fram och tillbaka, men ingenting hade jag fastnat för. Hm...? Jag pratade med kollegor och fick tips och sedan, vips så hade min idè kläckts. Inte förens då kunde jag känna att det skulle bli kul att göra en egen film. Att få ta del utav Thomas Granaths bok Manus och dramaturgi för film, och sedan själv få arbeta med det han skriver om, att arbeta fram filmen, det har varit en upplevelse. Nu såhär i efterhand kan jag själv ge mig en klapp på axeln att jag tog mig igenom den skrämmande biten, att jag benade upp den och tog mig vidare. Det krävdes bara för min del lite mer kunskap kring filmskapande och att jag fick tillbaka tron på att jag skulle klara detta. Inte att förglömma alla härliga kollegor som stöttat och funnits där när jag har velat bolla ideér mm. I Granaths bok s. 36 kan vi läsa om själva idén, att vi ska ta tillvara på den, känna på den, pröva den, fungerar det här osv. Det hade jag nu gjort fram och tillbaka och tillslut hittade jag någonting som jag trodde på.
När jag väl hade min idé färdig i huvudet så hade jag även filmens titel färdig. Jag hade bestämt mig för att jag skulle göra ett experiment, att visa på barns tankegångar före, under och efter själva uppgiften. Ett sätt att tydligt kunna visa på lärande. Syftet med filmen var även att inspirera och väcka intresse. Experiment är någonting som jag tycker är intressant. Här sätter man verkligen igång barns tankar, och jösses, tänker gör de! Nu ville jag ju göra filmen med mina kollegor som skådespelare, alltså blev det ett förväxt barn på ca fem år och en pedagog. I och med att man har prövat olika experiment med barn så vet man ungefär hur deras tankegångar och diskussioner kan gå. Detta blev filmens manus. Experimentet jag valde var russinhissen, alltså, filmen fick titeln Russinhissen.
Efter att själva idén fanns var nästa steg att göra en synopsis. Granath skriver på s.42 att synopsis är en kortfattad beskrivning av huvuddragen i den historia man tänker skriva.
Den innehåller titel, syftet med filmen, vad är det jag vill med min film, vilken form den skall ha, t.ex. inspirationsfilm som jag valde, målgrupp, vilka vänder sig filmen till, längden på filmen, vilka karaktärer skall jag ha med, vilken miljö filmen utspelar sig i, vilka material som behövs samt en kortfattad resumé utav filmen.
Nästa steg i filmprojektet var att göra ett bildmanus. Idén var färdig och nerskriven, en synopsis var framarbetad, nu skulle jag klä min idé i bilder. Granath har tagit med ett citat på s. 26 som jag tycker är väldigt bra, "Ett filmmanus är för en film vad en kokong är för en fjäril" Jean-Claude Carrière.
Nu arbetade jag fram en handling med hjälp utav bilder och text som senare skulle bli en berättelse. Granath beskriver det som "informationskällor som tillsammans skapar den filmiska upplevelsen". Alltså en beskrivning utav människan, miljön, kläder, ljud, dialog, bildformat mm. Vad är det man ser?, Hur ser man det?, och Vad gör man? är frågor som beskrivs här. Granath beskriver det som en handlingsplan för fortsatt arbete med manus och själva filmandet.
Här bestämde jag nu bland annat vilka bildutsnitt de olika scenerna skulle ha, om det skulle vara helbild, halvbild, närbild, extrem närbild osv. Jag har valt att visa två bilder som säger ganska mycket, närbilder ur en scen där barnet gör en mycket intressant upptäckt. Bilderna säger ganska mycket och de beskriver barnets känsla och upptäckt på ett intressant sätt. Detta var ju någonting som jag verkligen ville fånga med min film, gör man experiment med barn så vet man hur mycket nya upptäckter, tankar, reflektioner, aha upplevelser som kommer fram.
Efter bildmanuset började jag skissa på ett manus till filmen. Här ville jag få med så mycket som möjligt för att på bästa sätt kunna spegla verkligheten. Skådespelarna fick verkligen gå in i sina roller. Och detta gjorde de med bravur. Att bli fem år igen, och dessutom på beställning, krävs ett visst mod.
Resultatet blev det bästa och kul hade vi.
Manuset tog ett tag att arbeta fram, jag ville ju som sagt spegla verkligheten så bra som möjligt. Granath pratar om att kroppsspråket är en viktig del, blickar, gester och grimaser talar ett färgrikt språk. Detta hade jag med mig i min tankegång när jag skrev manuset, jag ville använda mycket kroppsspråk i min dialog. Han beskriver vidare på s. 87 "Replikerna i en dialog har flera funktioner: att förmedla det förflutna, det närvarande och det kommande". Pedagogens roll i filmen är bland annat att leda barnet framåt i sin lärprocess, hon ställer t.ex. öppna frågor där en dialog kommer igång. I filmen får man även vid några tillfällen höra barnets tankar utan att pedagogen har varit delaktig. Manuset blev klart och det var dax att börja filma.
Jag förstår nu i efterhand, efter att ha gjort allting, vikten av de olika delarna i en film. Att ha gjort allt "förarbete" innan man börjat filma. Att det finns ett bildmanus och att mauset var klart. Nu var det "bara" att sätta ihop de delar jag arbetat fram, de fungerade verkligen som en handlingsplan som Granath beskrev det.
Själva filmandet blev väldigt roligt, det blev en del omtagningar och en del fnissande. Men det var ju också en del i processen. Jag tyckte att jag fick fram budskapet, att syftet framgick. Filmen visade en presentation, det blev en vändpunkt som ledde till en fördjupning och en konlikt, ytterligare en vändpunkt uppstod och senare en konfliktupptrappning, som ledde till återigen en vändpunkt och slutligen en konfliktlösning. Filmen lyckades följa den tänkta berättarkurvan och målet var nära.
Efter att jag filmat och var nöjd, återstod arbetet med att klippa ihop filmen, lägga till stillbilder, ljudeffekter, temamusik och text. Detta hade jag testat innan, gjort egna små filmsnuttar för att lära mig programmet, men även använt mig utav det i verksamheten. Detta tyckte jag var den roligaste biten. Filmen blev klar!
Nästa uppgift var att länka ut den på bloggen, vilket var nytt för mig. Hade själv aldrig lagt ut någonting på Youtube och inte heller länkat youtube från bloggen. Det blev en del pyssel med det, det blev konstigt när man laddade upp filmen på ett youtubekonto (gmail) och sedan loggade in på bloggen med ett annat konto (hotmail) då fanns inte youtubeklippet att tillgå. Hm.....? Men efter att ha prövat olika varianter och tagit hjälp av kollegor löste vi problemet.
Har jag lärt mig någonting? JA det har jag :) Jag har tagit lärdom om hur en film byggs upp, från början till slut. Jag har själv producerat en film med alla de delar som det innebär, det hade jag aldrig tidigare gjort.
Jag har fördjupat mig ännu mer i verktyget iMovie, som verkligen är ett toppen program.
Så nu såhär i slutet på filmprojektet kan jag säga, att det har varit lärorikt och när jag väl kom igång även en rolig uppgift.
När jag väl hade min idé färdig i huvudet så hade jag även filmens titel färdig. Jag hade bestämt mig för att jag skulle göra ett experiment, att visa på barns tankegångar före, under och efter själva uppgiften. Ett sätt att tydligt kunna visa på lärande. Syftet med filmen var även att inspirera och väcka intresse. Experiment är någonting som jag tycker är intressant. Här sätter man verkligen igång barns tankar, och jösses, tänker gör de! Nu ville jag ju göra filmen med mina kollegor som skådespelare, alltså blev det ett förväxt barn på ca fem år och en pedagog. I och med att man har prövat olika experiment med barn så vet man ungefär hur deras tankegångar och diskussioner kan gå. Detta blev filmens manus. Experimentet jag valde var russinhissen, alltså, filmen fick titeln Russinhissen.
Efter att själva idén fanns var nästa steg att göra en synopsis. Granath skriver på s.42 att synopsis är en kortfattad beskrivning av huvuddragen i den historia man tänker skriva.
Den innehåller titel, syftet med filmen, vad är det jag vill med min film, vilken form den skall ha, t.ex. inspirationsfilm som jag valde, målgrupp, vilka vänder sig filmen till, längden på filmen, vilka karaktärer skall jag ha med, vilken miljö filmen utspelar sig i, vilka material som behövs samt en kortfattad resumé utav filmen.
Nästa steg i filmprojektet var att göra ett bildmanus. Idén var färdig och nerskriven, en synopsis var framarbetad, nu skulle jag klä min idé i bilder. Granath har tagit med ett citat på s. 26 som jag tycker är väldigt bra, "Ett filmmanus är för en film vad en kokong är för en fjäril" Jean-Claude Carrière.
Nu arbetade jag fram en handling med hjälp utav bilder och text som senare skulle bli en berättelse. Granath beskriver det som "informationskällor som tillsammans skapar den filmiska upplevelsen". Alltså en beskrivning utav människan, miljön, kläder, ljud, dialog, bildformat mm. Vad är det man ser?, Hur ser man det?, och Vad gör man? är frågor som beskrivs här. Granath beskriver det som en handlingsplan för fortsatt arbete med manus och själva filmandet.
Här bestämde jag nu bland annat vilka bildutsnitt de olika scenerna skulle ha, om det skulle vara helbild, halvbild, närbild, extrem närbild osv. Jag har valt att visa två bilder som säger ganska mycket, närbilder ur en scen där barnet gör en mycket intressant upptäckt. Bilderna säger ganska mycket och de beskriver barnets känsla och upptäckt på ett intressant sätt. Detta var ju någonting som jag verkligen ville fånga med min film, gör man experiment med barn så vet man hur mycket nya upptäckter, tankar, reflektioner, aha upplevelser som kommer fram.
Efter bildmanuset började jag skissa på ett manus till filmen. Här ville jag få med så mycket som möjligt för att på bästa sätt kunna spegla verkligheten. Skådespelarna fick verkligen gå in i sina roller. Och detta gjorde de med bravur. Att bli fem år igen, och dessutom på beställning, krävs ett visst mod.
Resultatet blev det bästa och kul hade vi.
Manuset tog ett tag att arbeta fram, jag ville ju som sagt spegla verkligheten så bra som möjligt. Granath pratar om att kroppsspråket är en viktig del, blickar, gester och grimaser talar ett färgrikt språk. Detta hade jag med mig i min tankegång när jag skrev manuset, jag ville använda mycket kroppsspråk i min dialog. Han beskriver vidare på s. 87 "Replikerna i en dialog har flera funktioner: att förmedla det förflutna, det närvarande och det kommande". Pedagogens roll i filmen är bland annat att leda barnet framåt i sin lärprocess, hon ställer t.ex. öppna frågor där en dialog kommer igång. I filmen får man även vid några tillfällen höra barnets tankar utan att pedagogen har varit delaktig. Manuset blev klart och det var dax att börja filma.
Jag förstår nu i efterhand, efter att ha gjort allting, vikten av de olika delarna i en film. Att ha gjort allt "förarbete" innan man börjat filma. Att det finns ett bildmanus och att mauset var klart. Nu var det "bara" att sätta ihop de delar jag arbetat fram, de fungerade verkligen som en handlingsplan som Granath beskrev det.
Själva filmandet blev väldigt roligt, det blev en del omtagningar och en del fnissande. Men det var ju också en del i processen. Jag tyckte att jag fick fram budskapet, att syftet framgick. Filmen visade en presentation, det blev en vändpunkt som ledde till en fördjupning och en konlikt, ytterligare en vändpunkt uppstod och senare en konfliktupptrappning, som ledde till återigen en vändpunkt och slutligen en konfliktlösning. Filmen lyckades följa den tänkta berättarkurvan och målet var nära.
Efter att jag filmat och var nöjd, återstod arbetet med att klippa ihop filmen, lägga till stillbilder, ljudeffekter, temamusik och text. Detta hade jag testat innan, gjort egna små filmsnuttar för att lära mig programmet, men även använt mig utav det i verksamheten. Detta tyckte jag var den roligaste biten. Filmen blev klar!
Nästa uppgift var att länka ut den på bloggen, vilket var nytt för mig. Hade själv aldrig lagt ut någonting på Youtube och inte heller länkat youtube från bloggen. Det blev en del pyssel med det, det blev konstigt när man laddade upp filmen på ett youtubekonto (gmail) och sedan loggade in på bloggen med ett annat konto (hotmail) då fanns inte youtubeklippet att tillgå. Hm.....? Men efter att ha prövat olika varianter och tagit hjälp av kollegor löste vi problemet.
Har jag lärt mig någonting? JA det har jag :) Jag har tagit lärdom om hur en film byggs upp, från början till slut. Jag har själv producerat en film med alla de delar som det innebär, det hade jag aldrig tidigare gjort.
Jag har fördjupat mig ännu mer i verktyget iMovie, som verkligen är ett toppen program.
Så nu såhär i slutet på filmprojektet kan jag säga, att det har varit lärorikt och när jag väl kom igång även en rolig uppgift.
Fånga lärprocesser med pedagogisk dokumentation
Idag 12 september är det Studiedag. Ämnet är pedagogisk dokumentation, tydligen ett hett ämne ;)
Dagen har börjat med föreläsning med Katarina Larsson, mycket intressant. Kul att få fördjupa sig ännu mera. Många nya tankegångar har redan startats.. Dagen varvas med föreläsning, diskussioner och grupparbeten.
So far, so good!
Hej så länge!
Posted using BlogPress from my iPad
Dagen har börjat med föreläsning med Katarina Larsson, mycket intressant. Kul att få fördjupa sig ännu mera. Många nya tankegångar har redan startats.. Dagen varvas med föreläsning, diskussioner och grupparbeten.
So far, so good!
Hej så länge!
Posted using BlogPress from my iPad
fredag 7 september 2012
onsdag 5 september 2012
Russinhissen - Filmmanus
1. INT, AVDELNINGENS MATRUM - DAG
Marie, Maria
En pedagog och ett barn har fruktstund inne på avdelningen. De sitter vid bordet i matrummet.
En skål med russin och två vattenglas står på matbordet.
MARIA, ett barn i 5-års åldern äter russin ut skålen, plötsligt tappar hon ett russin i vattenglaset.
Hon börjar genast titta i sitt glas.
MARIE, en pedagog i 40-års åldern uppmärksammar detta.
Maria: Oj...
Maria tar upp ett russin till och tappar ner det i glaset. Båda fnissar.
Maria: Titta!... Titta det sjönk!
Marie: Mmm... nämen.
Maria: Den flyter inte alls.
Marie: Pröva ett till!
Maria tar ett russin till och prövar med det.
Maria: Titta! ... som en sten.
Marie: Hm... varför tror du att det sjönk då?
Maria: Det kunde inte simma.
Marie: Aha...
Maria: Den var för tung....nä....dom flyter inte alls. Dom sjönk. Dom var så tunga. Det fanns nog ingen luft i dom.
Marie: Just precis. Men... vad tror du skulle hända om de landade i ett glas med mjölk?
Maria tänker.
Maria: Hm... mjölk? Nä...nä det vet jag inte.
Marie: Ska vi testa?
Maria: Ja!
Marie: Ja, ja det gör vi. Jag går och hämtar ett glas med mjölk.
Maria: Ja gör det, det måste vi testa.
Bakgrundsmusik: Tema
Ljudeffekt: Muuuu (kossa)
2. INT, AVDELNINGENS MATRUM - DAG
Marie, Maria
Marie har som förslag att de skall testa om russinen flyter eller sjunker i ett glas med mjölk.
Hon går till kylskåpet som finns i matrummet och hämtar mjölken. Sedan häller hon upp i ett nytt glas.
Marie: Då skall vi se vad som händer. Varsågod!
Maria plockar russin från skålen på bordet och släpper ner dem i glaset med mjölk.
Marie: Vad tror du, flyter eller sjunker?
Maria: Hm... nä ... jag tror att det sjunker.
Marie, Maria: Vi testar!
Maria: Oj! Nämen!
Marie: Det syns inte.
Maria: Den försvann... Hallå?... Vart tog den vägen?
Marie lyfter på glaset för att se vart russinet tog vägen.
Maria upptäcker det.
Maria: Nämen titta! Där e den! Den sjönk, den sjönk jätte mycket.
Marie: Ja det gjorde den.
Maria: Den bara försvann.
Maria prövar med ytterligare ett russin.
Maria: Oj!
Marie: Men vet du vad... jag vet en annan sak vi kan pröva.
Maria: Vaddå?
Marie: Vi fick ju sockerdricka kvar från kalaset igår. Ska vi testa med det?
Maria: Ja!
Marie: Ja, ja det gör vi. Plocka undan det här så ska jag gå och hämta.
Maria: Ja, jag sätter undan det här.
Bakgrundsmusik: Tema
Ljudeffekt: Fotsteg
3. INT, AVDELNINGENS MATRUM - DAG
Marie, Maria
Nu skall de testa hur russinen beteer sig i ett glas med sockerdricka.
Marie går för att hämta sockerdrickan som står på bänken bakom dem och häller upp i ett glas.
Under tiden plockar Maria undan de andra glasen som stod på bordet, sedan sätter hon sig igen.
Maria (tänker): Hm... sockerdricka... undra hur det skulle bli med det.
Marie kommer med sockerdrickan och sätter sig vid bordet. Maria tittar förundrat på det.
Maria: Det ser ju nästan ut som vatten...
Marie: Mmm
Maria: Men det är ju alldeles mycket sötare och så är det ju massa bubblor i.
Marie: Men, vad tror du ska hända med russinet nu om vi lägger i det? Kommer det att sjunka eller kommer det att flyta, vad tror du?
Maria: Sockerdricka är ju som vatten... jag tror det sjunker.
Marie: Mmm... ska vi testa?
Maria: Ja!
Marie: Ja, prova du.
Maria tar russin ifrån skålen och tappar ner det i sockerdrickan.
Maria: (skrattar till) Är du beredd?
Maria: Oj! Oj titta, den sjönk.
Marie: Ja det gjorde den ju...
Båda tittar på glaset, men oj... det händer någonting!
Maria: Titta! Nämen.
Marie: Nämen.
Maria: Vad gör den?
Marie: (skrattar)
Maria: Vad gör du?
Marie: Vad gör den för någonting?
Maria: Den hoppar!
Marie: Hoppar den...? Varför tror du att den hoppar?
Maria: Den vill simma.
Marie: Den kanske inte kan bestämma sig om den ska vara tung eller lätt...
Maria: Och så blev den alldeles full med bubblor. Titta! Den är alldeles bubblig.
Marie: Ja det är den..
Maria: Oj! Nu flyter han. Nu flyter han och alla bubblorna. Får jag göra mera?
Marie: Ja..! Prova och se vad som händer.
Maria prövar med ytterligare ett russin för att se vad som händer med det.
Maria: Oj!Titta.. han blev också lite... oj.. nej.
Marie: Nämen... nu kramas dom lite va?
Maria: Oj vad bubbliga dom blir...neeej...nu kan dom inte simma längre... eller?
Maria och Marie tittar länge på vad som händer i glaset. Först fastnade russinen i varandra men sedan hände någonting.
Marie: Men titta! Oj! Dom ser ut som dom hoppar bungyjump.
Maria: Varför vill inte den sidan?
Marie: Ja... jag vet inte. Varför tror du att den ligger kvar där?
Maria: Den är inte lika bubblig.
Marie, Maria: Oj!
Maria: Vet du...
Marie: Neej...
Maria: När bubblorna spricker så sjunker han
Marie: (nickar) Vad är det i bubblorna tror du?
Maria: Sockerdricka...
Marie: Är det sockerdricka i bubblorna...? Nja... inte riktigt kanske.
Maria: Oj, nu hoppar dom på varandra... Jag tror det är luft.
Marie: (nickar) Mmm det tror jag med. Men... vad händer då när bubblorna spricker där uppe som du sa och luften försvinner ut?
Maria: Då blir den tung.
Marie: Jag tror du har helt rätt i det.
Maria: Oj... när bubblorna spricker försvinner luften och då blir russinet tungt.
Marie: Mmm
Maria prövar ytterligare ett russin, hon tycker det är mycket spännande. Båda skrattar när Maria släper ner russinet i sockerdrickan. Men... vad var det som hände nu då?
Bakgrundsmusik: Tema
Ljudeffekter: Bubblor - Trudilutt - Spänning - Jublande barn
4. INT, AVDELNINGENS MATRUM - DAG
Marie, Maria
De har nu kanske kommit fram till en lösning på varför russinen gjorde som de gjorde. Marie vill förtydliga detta genom att sätta ord på de processer som har skett. Hon börjar med att berömma Maria för att hon varit så duktig och för att hon i stort sett har löst problemet på egen hand.
Marie: Vad duktig du är som kunde klura ut hur det gick till det här!
Bubblorna som samlade sig runt russinet är ju luftbubblor, Koldioxid heter det.
Maria: Kol?
Marie: Mmm... De bubblorna, de vill upp till ytan. De fungerar nästan som flytvästar till russinen. Det är därför som russinen klarar av att flyta, och när bubblorna kommit upp till ytan så spricker det och då sjunker russinet för att åka ner och samla nya bubblor.
Maria: (tänker) Aha... bubblorna ... i vattnet fanns inga bubblor och inte i mjölken heller och då sjönk ju russinen. Men... i sockerdrickan fanns det jättemycket bubblor och russinen åkte upp och ner. Det är bubblorna!
Bakgrundsmusik: Tema
5. INT, AVDELNINGEN MATRUM - DAG
Marie, Maria
Nu har de båda prövat russinen i olika vätskor, de har gjort hypoteser om vad de tror skall hända och varför.
De har kommit fram till en lösning. Nu till att förtydliga detta.
Marie: Just det! Sockerdrickan och bubblorna fungerar som en hiss för russinen, alltså blir det russinhiss.
Javisst är det så, har de lärt sig någonting på vägen? Ja det har de!
Marie: Så nu har vi lärt oss någonting nytt igen!
Bakgrundsmusik: Tema
6. INT, AVDELNINGENS MATRUM - DAG
Rekvisita, Marie, Maria, Ulrika
Stillbild - En skål med russin och ett glas med sockerdricka.
Stillbild - Marie och Maria samt regissörens tack till skådespelarna.
Stillbild - Ulrika samt regissörens presentation.
Stillbild - Vad är lek?
Bakgrundsmusik: Tema
Ljudeffekt: Jublande barn
Marie, Maria
En pedagog och ett barn har fruktstund inne på avdelningen. De sitter vid bordet i matrummet.
En skål med russin och två vattenglas står på matbordet.
MARIA, ett barn i 5-års åldern äter russin ut skålen, plötsligt tappar hon ett russin i vattenglaset.
Hon börjar genast titta i sitt glas.
MARIE, en pedagog i 40-års åldern uppmärksammar detta.
Maria: Oj...
Maria tar upp ett russin till och tappar ner det i glaset. Båda fnissar.
Maria: Titta!... Titta det sjönk!
Marie: Mmm... nämen.
Maria: Den flyter inte alls.
Marie: Pröva ett till!
Maria tar ett russin till och prövar med det.
Maria: Titta! ... som en sten.
Marie: Hm... varför tror du att det sjönk då?
Maria: Det kunde inte simma.
Marie: Aha...
Maria: Den var för tung....nä....dom flyter inte alls. Dom sjönk. Dom var så tunga. Det fanns nog ingen luft i dom.
Marie: Just precis. Men... vad tror du skulle hända om de landade i ett glas med mjölk?
Maria tänker.
Maria: Hm... mjölk? Nä...nä det vet jag inte.
Marie: Ska vi testa?
Maria: Ja!
Marie: Ja, ja det gör vi. Jag går och hämtar ett glas med mjölk.
Maria: Ja gör det, det måste vi testa.
Bakgrundsmusik: Tema
Ljudeffekt: Muuuu (kossa)
2. INT, AVDELNINGENS MATRUM - DAG
Marie, Maria
Marie har som förslag att de skall testa om russinen flyter eller sjunker i ett glas med mjölk.
Hon går till kylskåpet som finns i matrummet och hämtar mjölken. Sedan häller hon upp i ett nytt glas.
Marie: Då skall vi se vad som händer. Varsågod!
Maria plockar russin från skålen på bordet och släpper ner dem i glaset med mjölk.
Marie: Vad tror du, flyter eller sjunker?
Maria: Hm... nä ... jag tror att det sjunker.
Marie, Maria: Vi testar!
Maria: Oj! Nämen!
Marie: Det syns inte.
Maria: Den försvann... Hallå?... Vart tog den vägen?
Marie lyfter på glaset för att se vart russinet tog vägen.
Maria upptäcker det.
Maria: Nämen titta! Där e den! Den sjönk, den sjönk jätte mycket.
Marie: Ja det gjorde den.
Maria: Den bara försvann.
Maria prövar med ytterligare ett russin.
Maria: Oj!
Marie: Men vet du vad... jag vet en annan sak vi kan pröva.
Maria: Vaddå?
Marie: Vi fick ju sockerdricka kvar från kalaset igår. Ska vi testa med det?
Maria: Ja!
Marie: Ja, ja det gör vi. Plocka undan det här så ska jag gå och hämta.
Maria: Ja, jag sätter undan det här.
Bakgrundsmusik: Tema
Ljudeffekt: Fotsteg
3. INT, AVDELNINGENS MATRUM - DAG
Marie, Maria
Nu skall de testa hur russinen beteer sig i ett glas med sockerdricka.
Marie går för att hämta sockerdrickan som står på bänken bakom dem och häller upp i ett glas.
Under tiden plockar Maria undan de andra glasen som stod på bordet, sedan sätter hon sig igen.
Maria (tänker): Hm... sockerdricka... undra hur det skulle bli med det.
Marie kommer med sockerdrickan och sätter sig vid bordet. Maria tittar förundrat på det.
Maria: Det ser ju nästan ut som vatten...
Marie: Mmm
Maria: Men det är ju alldeles mycket sötare och så är det ju massa bubblor i.
Marie: Men, vad tror du ska hända med russinet nu om vi lägger i det? Kommer det att sjunka eller kommer det att flyta, vad tror du?
Maria: Sockerdricka är ju som vatten... jag tror det sjunker.
Marie: Mmm... ska vi testa?
Maria: Ja!
Marie: Ja, prova du.
Maria tar russin ifrån skålen och tappar ner det i sockerdrickan.
Maria: (skrattar till) Är du beredd?
Maria: Oj! Oj titta, den sjönk.
Marie: Ja det gjorde den ju...
Båda tittar på glaset, men oj... det händer någonting!
Maria: Titta! Nämen.
Marie: Nämen.
Maria: Vad gör den?
Marie: (skrattar)
Maria: Vad gör du?
Marie: Vad gör den för någonting?
Maria: Den hoppar!
Marie: Hoppar den...? Varför tror du att den hoppar?
Maria: Den vill simma.
Marie: Den kanske inte kan bestämma sig om den ska vara tung eller lätt...
Maria: Och så blev den alldeles full med bubblor. Titta! Den är alldeles bubblig.
Marie: Ja det är den..
Maria: Oj! Nu flyter han. Nu flyter han och alla bubblorna. Får jag göra mera?
Marie: Ja..! Prova och se vad som händer.
Maria prövar med ytterligare ett russin för att se vad som händer med det.
Maria: Oj!Titta.. han blev också lite... oj.. nej.
Marie: Nämen... nu kramas dom lite va?
Maria: Oj vad bubbliga dom blir...neeej...nu kan dom inte simma längre... eller?
Maria och Marie tittar länge på vad som händer i glaset. Först fastnade russinen i varandra men sedan hände någonting.
Marie: Men titta! Oj! Dom ser ut som dom hoppar bungyjump.
Maria: Varför vill inte den sidan?
Marie: Ja... jag vet inte. Varför tror du att den ligger kvar där?
Maria: Den är inte lika bubblig.
Marie, Maria: Oj!
Maria: Vet du...
Marie: Neej...
Maria: När bubblorna spricker så sjunker han
Marie: (nickar) Vad är det i bubblorna tror du?
Maria: Sockerdricka...
Marie: Är det sockerdricka i bubblorna...? Nja... inte riktigt kanske.
Maria: Oj, nu hoppar dom på varandra... Jag tror det är luft.
Marie: (nickar) Mmm det tror jag med. Men... vad händer då när bubblorna spricker där uppe som du sa och luften försvinner ut?
Maria: Då blir den tung.
Marie: Jag tror du har helt rätt i det.
Maria: Oj... när bubblorna spricker försvinner luften och då blir russinet tungt.
Marie: Mmm
Maria prövar ytterligare ett russin, hon tycker det är mycket spännande. Båda skrattar när Maria släper ner russinet i sockerdrickan. Men... vad var det som hände nu då?
Bakgrundsmusik: Tema
Ljudeffekter: Bubblor - Trudilutt - Spänning - Jublande barn
4. INT, AVDELNINGENS MATRUM - DAG
Marie, Maria
De har nu kanske kommit fram till en lösning på varför russinen gjorde som de gjorde. Marie vill förtydliga detta genom att sätta ord på de processer som har skett. Hon börjar med att berömma Maria för att hon varit så duktig och för att hon i stort sett har löst problemet på egen hand.
Marie: Vad duktig du är som kunde klura ut hur det gick till det här!
Bubblorna som samlade sig runt russinet är ju luftbubblor, Koldioxid heter det.
Maria: Kol?
Marie: Mmm... De bubblorna, de vill upp till ytan. De fungerar nästan som flytvästar till russinen. Det är därför som russinen klarar av att flyta, och när bubblorna kommit upp till ytan så spricker det och då sjunker russinet för att åka ner och samla nya bubblor.
Maria: (tänker) Aha... bubblorna ... i vattnet fanns inga bubblor och inte i mjölken heller och då sjönk ju russinen. Men... i sockerdrickan fanns det jättemycket bubblor och russinen åkte upp och ner. Det är bubblorna!
Bakgrundsmusik: Tema
5. INT, AVDELNINGEN MATRUM - DAG
Marie, Maria
Nu har de båda prövat russinen i olika vätskor, de har gjort hypoteser om vad de tror skall hända och varför.
De har kommit fram till en lösning. Nu till att förtydliga detta.
Marie: Just det! Sockerdrickan och bubblorna fungerar som en hiss för russinen, alltså blir det russinhiss.
Javisst är det så, har de lärt sig någonting på vägen? Ja det har de!
Marie: Så nu har vi lärt oss någonting nytt igen!
Bakgrundsmusik: Tema
6. INT, AVDELNINGENS MATRUM - DAG
Rekvisita, Marie, Maria, Ulrika
Stillbild - En skål med russin och ett glas med sockerdricka.
Stillbild - Marie och Maria samt regissörens tack till skådespelarna.
Stillbild - Ulrika samt regissörens presentation.
Stillbild - Vad är lek?
Bakgrundsmusik: Tema
Ljudeffekt: Jublande barn
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)