Processdokument

1. Mina tankar om pedagogisk dokumentation
Sitter just nu på kursuppstarten för Pedagogisk dokumentation. Vi har fått ta del utav allmän information, blivit indelade i lärgrupper, fått våra verktyg "paddan"', kurslitteratur och annat smått och gott. Vi har minglat, bekantat oss med varandra i lärgruppen och gjort uppgifter vi tilldelats. Jag har NU startat en egen blogg. Ulrikaspedagogiskadokumentation blev namnet. Spännande! Jag har ALDRIG bloggat förut. Jag ger mig just nu in på outforskat område, får se hur det går...

Vad betyder pedagogisk dokumentation för mig?
För mig är det ett sätt att synliggöra lärandet på. Det finns olika verktyg att använda sig utav, paddan som jag använder nu är ett utav dem. Göra lärandet synligt, vad gör vi, hur gör vi, varför gör vi, vad behövs mer? Dokumentationen är till för pedagoger, föräldrar, barn ..
När vi senare tittar på dokumentationen ser vi hur vi kan utvecklas vidare.

Hur gör jag?
Jag tycker att paddan är ett superbra verktyg, jag har själv använt mig utav att filma barnen i olika situationer, Tex i olika leksituationer. Barnen har sedan fått se dessa filmsekvenser och kan då se sitt eget lärande, kommentera vad de gör och vidare. Jag tycker det är viktigt att synliggöra för föräldrar, sätter ofta upp barnens alster och annan dokumentation i hallen för att visa vad vi gör.

Varför pedagogisk dokumentation?
Det är viktigt att vi blir medvetna om vad vi gör, vad får vi för resultat, kanske ska man ändra på något..?
Att synliggöra vår verksamhet för andra, tex föräldrar.
Dokumentationen blir ett verktyg för oss pedagoger att följa barnens utveckling.

Mina första tankar kring pedagogisk dokumentation, jag kan tänka mig att ett tag in i kursen så har jag utvecklat dessa tankar och har en större kunskap kring allt vad pedagogisk dokumentation innebär.

Tack & Hej
Ullis


2. Den svårfångade reflektionen
Att reflektera, jo det har jag gjort en hel del under tiden jag utbildade mig. Jag trodde jag visst ganska bra vad reflektera innebar. Men förstår ganska snart när jag öppnat boken Den svårfångade reflektionen att det är så mycket mer. I skolan så reflekterade vi, vi diskuterade, pratade, utbytte erfarenheter osv.
Aldrig någonsin hade vi satt ord på vad en reflektion innebar eller vad den skulle leda till. Jag tycker även nu att titeln "Den svårfångade reflektionen" har en poäng. Att reflektera, diskutera sig fram med andra kan vem som helst göra, men att reflektera "på rätt sätt" veta vad poängen är med reflektionen och ha vissa ramar för hur det kan fungera kan vara ganska så svårfångat... Jag tycker att Peter Emsheimer beskriver på ett bra sätt i det inledande kapitlet s.7-11 vad reflektionen kan leda till. Han beskriver det med ord som "finna nya kombinationer, nya sätt att förstå sammanhang och bör leda till nya strukturer". I kapitlet som heter Reflektionsteorier ger även här Peter Emsheimer en tydlig bild av reflektionen. Han jämför på sid.35 ordet reflektion med "fundera, överväga, ta i beaktande och medvetandegöra".
Vidare i samma kapitel finns redogjort för olika teorier som jag tagit del utav och använt i mitt försök att skapa en bild utav reflektionen. Grimmett, Dewey och Schön pratar om att det är en specifik situation som är fokuset i reflektionen. Medans det i den Postmodernistiska reflektionen inte finns någon specifik situation, ingen verklightet, det är föreställningar och konstruktioner som diskuteras. I metareflektionen är det jag själv som ligger i fokus, vad gjorde jag, varför gjorde jag, hur gjorde jag? Inte situationen..
I kapitlet står även på sid.42 att "Vi kan inte se allt, vi ser givetvis selektivt och en viktig del av den reflekterande diskussionen bör därför röra hur man kan bättre synliggöra den situation man står inför i alla dess aspekter". Jag förstår inte riktigt teorin där det inte finns någon situation, att man föreställer sig i stället. Och hur skulle jag kunna göra det i min verksamhet? Att inte utgå från någon specifik situation tycker jag skulle vara för difust, för svårt att genomföra.
 Jag kan tycka det är svårt att veta hur jag ska dokumentera på bästa sätt för att synliggöra målet, situationen. Om jag då inte har fotograferat eller filmat en viss situation så det är tydligt nog, hur ska jag då kunna reflektera kring situationen och nå en vidare utveckling? Jag måste alltså ha noga utvald dokumentation som visar ett tydligt fokus.. Detta gör att jag nu tänker på vad det är jag dokumenterar och att valet av dokumentationsmaterial är så viktigt för att det ska kunna ske en reflektion som leder till vidare utveckling och som då gör att det blir en pedagogisk dokumentation...?

Jag har inte bara förstått reflektionen bättre genom denna boken, även dokumentationen har för mig blivit tydligare. Dokumentation/pedagogisk dokumentation? Hur har dokumentationen blivit pedagogisk? Jag tror mig nu veta... Reflektionen är skillnaden.. Om jag t.ex. har dokumenterat genom en filmsnutt en matsituation för jag vill se hur barnens delaktighet är, och sedan diskuterar, funderar, med mina kollegor och kommer fram till att vi kan ändra vissa saker, låta barnen göra såhär i stället... då är det en pedagogisk dokumentation. Eller.... någon..?

Jag har tidigare nämnt att man reflekterar kring föreställningar och konstruktioner. Det var fler kapitel i boken som tog upp liknande. I kapitlet "Bild och bearbetning" s. 107 diskuterar Thomas Koppfeldt om att förändra bilden, att föreställa sig andra saker än vad bilden egentligen visar, han talar om "att vända tanken om - främmandegörande" . På sid. 122 går att läsa "... genom att ändra på något i en utsaga får den att visa sig i nya dager eller kunna relateras till något helt annat än vad den dittills gjort. Denna vändning öppnar för osäkerhet men också möjligheten att förstå annat, mer och kanske bättre. Vi kan därför genom att "flytta lådor" i en bild åstadkomma synvändor hos oss själva som betraktare vilket tycks utgöra grundtankar kring reflektion". För mig låter detta ganska märkligt. Jag har aldrig hittills arbetat på detta sätt så för mig är det överkurs. I vilka bilder ska jag tänka om? Förändra? Vad? Kan man göra detta i all dokumentation som gjorts med foto eller film? Hur kan jag göra?

Det kapitel som jag främst kände igen mig i och kunde relatera till min verksamhet var kapitel 1, "Att se dansen genom bilden - att se det sedan länge bekanta på ett nytt sätt".
Det är även denna form utav dokumentation som jag känner och tycker att jag kan använda på ett bra sätt i verksamheten tillsammans med barnen. Att för barnen visa film på dem själva gör att de får se sitt eget lärande. Se vad de gör, hur de gör, vad de inte gör, varför de gör som de gör, hur de ser ut och att de kan diskutera kring vad de ser. Det som de "bara gör" annars men inte ser. Precis som för Anna i kapitlet så fick hon se det som för henne är så självklart, som hon själv utövar, utifrån ett annat "verktyg". Hon fick se en dansvideo och göra en näranalys, hon såg saker som hon inte sett förr och kunde förstå ur ett annat perspektiv.

Boken har för mig återigen gett mig mycket eftertanke på vad det är jag dokumenterar. Vad det är jag sätter upp och visar/synliggör för föräldrar/kollegor. Att det spelar roll vilka bilder jag väljer med vilket syfte jag har. Det är viktigt att jag väljer tydliga bilder, vem är det, vad gör de, vad ser vi? I kapitlet "Bilder av mördaren" kan vi läsa om på sid. 94 bilders och bildtexters betydelse. Hasse Hansson skriver "Varje fotografi är stumt och talar genom bildtextens mun" (fritt efter Sontag 2001). En bild kan tolkas fritt, men så fort den får en bildtext kan ny mening ges. Jag som dokumenterar måste veta vad mitt syfte är och vara tydlig med det jag vill synliggöra.

Förhoppningsvis är reflektionen inte lika svårfångad längre!

Referenslista

Emsheimer, P., Hansson, H., Koppfeldt, T. (2005). Den svårfångade reflektionen. Lund: Studentlitteratur

3. Sammanfattning kursstart
Nu har jag landat lite mer i kursen tycker jag. I början var det bara ett stort frågetecken på i princip allt. Nu har jag klarat upp det. :)

Jag har lärt mig blogga, första gången för min del, och jag älskar det. Och vad mycket jag har lärt mig på denna kort tid, tack vara bra pedagogiska lärare och underbara kollegors hjälp.
De första uppgifterna i kursen är klara och publicerade. Jag har skrivit ett inlägg om min dåvarande (vid kursstart) förståelse av pedagogisk dokumentation. Intressant att upptäcka nu vad den förståelsen har ändrats. Jag har gjort en egen flik, om mig. Presentation om mig själv.
Har även gjort en flik som heter den svårfångade reflektionen, första boken i kursen. Där har jag reflekterat kring boken, om reflektion/dokumentation. Nästa uppgift var, Vad, hur, varför pedagogisk dokumentation, även den har jag egen flik till. Där har jag stött och blött dessa begrepp, både egna reflektionen samt arbetslagets diskussioner.

Jag har gått ifrån att tro att dokumentation och pedagogisk dokumentation hade samma innebörd, till att se viktiga skillnader. Pedagogisk dokumentation är den som jag SKA arbeta med.
Dokumentationen jag gör skall diskuteras / reflekteras och leda till vidare utveckling av verksamheten, den P.D synliggör hur jag/vi ska kunna gå vidare, vad vi behöver arbeta mer med, utveckla, vad verksamheten skall inehålla och barns/elevers samt pedagogers lärprocesser.

Jag är otroligt glad över att jag fick möjligheten att läsa denna kursen, då jag nu förstår hur viktigt det är med pedagogisk dokumentation och att jag fick möjlighet att lära mig om det, vad det är, hur jag skall göra och varför jag gör gör det.

Nu är jag nyfiken på nästa uppgift, ska tydligen göra ett radioprogram, ett podcast!

4. Padcast
Ytterligare nyvunna kunskaper, check! Nu har jag tillsammans med en pedagog samt barn gjort ett radioprogram. Jag har använt mig utav ett helt okänt program på paddan, lärt mig grunderna och kunnat spela in och mixa ihop. Är mycket nöjd.
Det tog ett tag för mig att bestämma hur jag ville utforma mitt program, vad ville jag prata om, vilka skulle jag ha med... Hur, vad och varför? .
Jag bestämde mig för att diskutera film i mitt program då jag tycker att det är ett fenomenalt verktyg för mig i mitt arbete, det ger mig så mycket, bild, rörelse och ljud och dessutom på samma gång. Jag hade även bestämt mig för att jag ville intervjua någon, jag använde mig utav en kollega som fick beskriva hennes och deras arbete med film i förskolan. Sen visste jag att jag ville ha med mig barnen på något sätt, det fick bli lite olika intervjusituationer, klipp ifrån dessa för att förstärka arbetet med film och ljud i förskolan.
Jag blev färdig, nöjd och glad. Nu skulle jag bara länka in programmet i luppen, samt bädda in det på bloggen. Bra videoinstruktioner måste jag säga!

Jag tycker det har varit ett kul moment att få arbeta med, helt nytt för mig. Trots obehag med att höra på sig själv, tog ett tag att vänja sig så tycker jag att jag har lärt mig massor.
Känner att detta skulle kunna vara ett verktyg att använda fler gånger, barnen älskar att höra på sig själva. Jag har lärt mig på ett enkelt sätt göra bl.a. Radioprogram. Man kan ju använda GarageBand till så mycket mer... Låta fantasin flöda.

Mot nästa uppgift.... Portfolio!

5. Begrepp
Kursens olika moment och uppgifter innehåller många centrala begrepp. Hittills så har jag fångat upp begrepp som dokumentation, pedagogisk dokumentation, dessa begrepp har jag diskuterat kring och utvecklat en större förståelse för. Jag har tidigare nämnt att dessa begrepp hade för mig likvärdig betydelse. Under kursens och momentens genomförande har kunskapen kring dessa begrepp vidgats, jag har lärt mig att jag måste bearbeta, diskutera och analysera dokumentationen, tillsammans med tex kollegor för att den skall bli pedagogisk. Dokumentationen används för att utveckla verksamheten, gå ett steg längre, även hjälpa oss pedagoger till fortsatt lärande, jag kan se hur jag agerar och vad jag behöver utveckla.
Diskutera, reflektera och analysera är fler centrala begrepp som jag använder mig utav kring arbetet, pedagogisk dokumentation. Jag diskuterar, reflekterar och analyserar tillsammans med kollegor kring själva begreppet pedagogisk dokumentation, vi har nog gjort en djupdykning kring varenda bokstav i det begreppet. Vi reflekterar samt analyserar dagligen vårt arbete med barnen, om verksamheten och vårt egna arbete/agerande. För mig har det innebörden att ställa frågor till varandra och till mig själv vilket leder till en större förståelse. Det betyder även att vi delger varandras erfarenheter samt kunskaper. Att diskutera, reflektera och analysera är för mig att föra ett levande samtal där många olika aspekter synliggörs.
Synliggöra är även det ett centralt begrepp, pedagogisk dokumentation handlar för mig om att synliggöra (få syn på) barns och pedagogers lärande, vad gör vi, hur gör vi och varför gör vi som vi gör. Genom dokumentationen synliggör vi även verksamhetens framsteg, vad vi behöver förändra/förbättra samt vad vi skall arbeta vidare med och vad som behövs.

Detta var några utav kursens hittills centrala begrepp, vi har snart nått halvvägs vilket betyder att fler begrepp kommer att användas och läras kring...

6. Knyter ihop säcken vid halvlek..
Avblåst för halvlek!Första perioden har innehållit en del möjligheter, mycket nyfikenhet, bra teamwork, en del nervkittlande spel och ett par mål.

Kursen drog igång med en rivstart, nya människor, nya lärgrupper, ny litteratur, ny blogg, facebook (tur att jag kände till detta i alla fall), ny padda och MASSA NY INFORMATION. Yes!
Och helt plötsligt sitter jag och skall skriva några rader om min utveckling hittills. Jag tog mig igenom allt det där i början. Tack vare nya härliga människor (lärgrupp) och gòa kollegor!

När jag nu skall se tillbaka på min egen utveckling tycker jag mig se stora förändringar. Min förståelse och kunskap kring Pedagogisk dokumentation har blivit större, "breddats", fått mer innebörd... det finns många ord jag skulle vilja beskriva min utveckling med. Men det största för mig tycker jag endå är att jag kan se en sådan stor utveckling. Jag kan läsa mina första rader om Pedagogisk dokumentation och tycka att jag hade helt fel. Fel hade jag inte, men vad jag beskrev var dokumentation, inte pedagogisk dokumentation. För mig så var de begreppen ett och samma i början, men nu i halvtid så har jag fått så mycket ny kunskap att jag kan känna mig ganska så säker på vad pedagogisk dokumentation är, hur jag gör, varför gör jag det och för vem gör jag det.
Jag kan dokumetera, det var det jag gjorde innan kursens början. Men ungerfär där tog det slut. Jag fotograferade och filmade, tillsammans med barnens alster satte jag upp detta på avd så att utomstående fick syn på vad vi vad vi gjort och vad vi skulle göra tillsammans med mål osv. Denna dokumentation är även barnen intresserade utav, barnen fick se sina egna bilder men mer var det inte.
Nu i dagsläget har jag en annan syn på vad dokumentationen gör, och vad jag skall använda den till.
Nu skulle det inte stanna vid att bara "visa upp" , jag måste arbeta vidare med dokumentationen för att den skall leda någon vart. Det är utifrån dokumentation, de diskussioner och de reflektionen kring den som jag/vi i arbetslaget kan bygga vidare på vår verksamhet, utifrån det vi sett, hört och upplevt. Genom dokumentationen har jag lärt mig att fånga upp barnens intressen något som Wehner-Godée diskuterar i Att fånga lärandet: ”Genom att reflektera över sitt arbete med barnen och ändra sitt handlingssätt efter sina erfarenheter kan pedagogen bli alltmer medveten om barns lust och nyfikenhet, deras uttryckssätt och tankar och hur man som pedagog ska handla. Dokumentationerna blir verktyg att förstå hur barnen lär och tänker”.

Jag vill gärna beskriva pedagogiska dokumetationen såhär; Det handlar inte bara om att synliggöra barns lärande för sig själva, för varandra och för utomstående utan också om att synliggöra vårt eget lärande, vad gör vi pedagoger, hur gör vi det, och varför gjorde vi som vi gjorde? Kunde vi gjort annorlunda?. Pedagogisk dokumentation är en del i utvecklingen av miljön, vad är det gruppen, verksamheten behöver just nu?. Och alla dessa delar är en del i att föra verksamheten framåt mot nya mål. För mig handlar det om att göra någonting av dokumetationen.

Jag har fått ny kunskap kring innebörden av pedagogisk dokumentation, även mycket om hur man kan dokumentera. Om man vill använda sig utav, papper och penna, film, kamera, ljud.. möjligheterna är många. En del verktyg använde jag mig redan utav, men har nu provat på fler. Och framförallt prövar jag mig fram och försöker göra det till en del i vardagen. Ett verktyg som jag använder mig mycket utav nu är I:paden. Just för att jag tycker den är enkel, det finns allt, jag kan fota, spela in ljud, filma, och om jag vill, allt på samma gång. Jag har fått testapå att göra ett Podcast, något som var helt nytt för mig. Ett nytt sätt att kunna synliggöra dokumentation och lärande på, kul är det med! Jag valde att intervjua ett par barn för att få en uppfattning kring deras förförståelse och utveckling, tycker det är ett bra sätt att göra detta på och barnen tycker det är intressant att lyssna/se på. Slutprodukten med ett helt radioprogram är jag nöjd med, tanken var väl att vi skulle lära oss Garageband och det tycker jag att jag lyckats med. Kan absolut tänka mig att använda det och till och med känna mig säker på det.

Böckerna vi läst tycker jag har varit bra, de har hjälpt mig framåt på min väg mot nya insikter..
Tycker att jag fick en bra start genom att läsa dem och verkligen gotta ner sig i den Pedagogiska dokumentationen. Många "aha" upplevelser och många frågor väcktes, vilka jag tog med mig till arbetslaget och gottade ner mig ännu mer i. Under kursens gång har jag förstått hur viktigt det är att vi diskuterar och reflekterar, ibland ensamma men helst tillsammans. Detta är ett STORT DILEMMA då tiden är mycket begränsad, men jag har förstått att det viktigaste är att vi gör det, sen när var och hur är inte det viktigaste. Det är då ett nytt lärande kan ske. Det har blivit en hel del diskussioner i arbetslaget kring vad det är vi gör som är pedagogisk dokumentation och hur vi skall kunna utveckla detta och bli bättre på det. Jag känner att jag får bra gensvar från övriga kollegor och att de tar till sig den kunskap som jag kommer med och vill dela med mig utav. Jag tror det är viktigt att man i största möjliga mån står på samma grund för att arbetet med pedagogisk dokumentation skall kunna bli så bra som möjligt.

Nu vänder jag om igen och blickar framåt, resan fortsätter, utvecklingen likaså.

Klart för avspark, 2:a halvlek!
Imorgon börjar nya projekt, portfolio och film står på schemat.


7.Portfolio
Jag har nu läst ytterligare en bok i kursen, boken handlar om portfolio. En mycket bra bok tycker jag då mina tidagare kunskaper om portfolio var mycket knapphändiga. Denna bok tar upp allt vad portfolio innebär, vad, varför, hur, för vem, när osv. Den beskriver alla dessa delar på ett tydligt sätt. Jag kan nu känna att jag fått en bra start, jag vet hur jag skall kunna gå vidare med arbetet kring portfolio. Jag känner att jag fått en nytändning. Jag har tidigare kämpat med att få ihop de portfolion som redan funits, men inte känt att detta har fungerat fullt ut. Jag har fått nya ideèr kring hur jag skulle vilja arbeta med portfolio. Hur jag skall föra dessa ideèr vidare och diskutera med mina kollegor så att vi kan skapa en portfolioform som fungerar för oss, för våra barn. Vi har börjat med att skapa digitala portfolion på iPaden. Genom att ha läst boken känner jag att jag nu, tillsammans med barn och kollegor kan skapa någonting bra och som fungerar för oss.


8. Filmens gång - Russinhissen
Att ha filmprojekt som uppgift har varit både skrämmande och roligt. Skrämmande för att jag inte från början litade på min egen kompetens, kommer jag att kunna göra detta? Hur ska jag kunna synliggöra lärande på ett tydligt sätt? Uppgiften i sig var ganska stor, många delar som skulle bilda en helhet, slutresultatet. Men... Man kan mer än man tror! För mig var dilemmat också att komma igång. Jag gick och tänkte på den här filmen många veckor innan jag ens hade någon idé. Då hade jag tänkt fram och tillbaka, men ingenting hade jag fastnat för. Hm...? Jag pratade med kollegor och fick tips och sedan, vips så hade min idè kläckts. Inte förens då kunde jag känna att det skulle bli kul att göra en egen film. Att få ta del utav Thomas Granaths bok Manus och dramaturgi för film, och sedan själv få arbeta med det han skriver om, att arbeta fram filmen, det har varit en upplevelse. Nu såhär i efterhand kan jag själv ge mig en klapp på axeln att jag tog mig igenom den skrämmande biten, att jag benade upp den och tog mig vidare. Det krävdes bara för min del lite mer kunskap kring filmskapande och att jag fick tillbaka tron på att jag skulle klara detta. Inte att förglömma alla härliga kollegor som stöttat och funnits där när jag har velat bolla ideér mm. I Granaths bok s. 36 kan vi läsa om själva idén, att vi ska ta tillvara på den, känna på den, pröva den, fungerar det här osv. Det hade jag nu gjort fram och tillbaka och tillslut hittade jag någonting som jag trodde på.
När jag väl hade min idé färdig i huvudet så hade jag även filmens titel färdig. Jag hade bestämt mig för att jag skulle göra ett experiment, att visa på barns tankegångar före, under och efter själva uppgiften. Ett sätt att tydligt kunna visa på lärande. Syftet med filmen var även att inspirera och väcka intresse. Experiment är någonting som jag tycker är intressant. Här sätter man verkligen igång barns tankar, och jösses, tänker gör de! Nu ville jag ju göra filmen med mina kollegor som skådespelare, alltså blev det ett förväxt barn på ca fem år och en pedagog. I och med att man har prövat olika experiment med barn så vet man ungefär hur deras tankegångar och diskussioner kan gå. Detta blev filmens manus. Experimentet jag valde var russinhissen, alltså, filmen fick titeln Russinhissen.





Efter att själva idén fanns var nästa steg att göra en synopsis. Granath skriver på s.42 att synopsis är en kortfattad beskrivning av huvuddragen i den historia man tänker skriva.
Den innehåller titel, syftet med filmen, vad är det jag vill med min film, vilken form den skall ha, t.ex. inspirationsfilm som jag valde, målgrupp, vilka vänder sig filmen till, längden på filmen, vilka karaktärer skall jag ha med, vilken miljö filmen utspelar sig i, vilka material som behövs samt en kortfattad resumé utav filmen.
Nästa steg i filmprojektet var att göra ett bildmanus. Idén var färdig och nerskriven, en synopsis var framarbetad, nu skulle jag klä min idé i bilder. Granath har tagit med ett citat på s. 26 som jag tycker är väldigt bra, "Ett filmmanus är för en film vad en kokong är för en fjäril" Jean-Claude Carrière.
Nu arbetade jag fram en handling med hjälp utav bilder och text som senare skulle bli en berättelse. Granath beskriver det som "informationskällor som tillsammans skapar den filmiska upplevelsen". Alltså en beskrivning utav människan, miljön, kläder, ljud, dialog, bildformat mm. Vad är det man ser?, Hur ser man det?, och Vad gör man? är frågor som beskrivs här. Granath beskriver det som en handlingsplan för fortsatt arbete med manus och själva filmandet.
Här bestämde jag nu bland annat vilka bildutsnitt de olika scenerna skulle ha, om det skulle vara helbild, halvbild, närbild, extrem närbild osv. Jag har valt att visa två bilder som säger ganska mycket, närbilder ur en scen där barnet gör en mycket intressant upptäckt. Bilderna säger ganska mycket och de beskriver barnets känsla och upptäckt på ett intressant sätt. Detta var ju någonting som jag verkligen ville fånga med min film, gör man experiment med barn så vet man hur mycket nya upptäckter, tankar, reflektioner, aha upplevelser som kommer fram.










Efter bildmanuset började jag skissa på ett manus till filmen. Här ville jag få med så mycket som möjligt för att på bästa sätt kunna spegla verkligheten. Skådespelarna fick verkligen gå in i sina roller. Och detta gjorde de med bravur. Att bli fem år igen, och dessutom på beställning, krävs ett visst mod.
Resultatet blev det bästa och kul hade vi.
Manuset tog ett tag att arbeta fram, jag ville ju som sagt spegla verkligheten så bra som möjligt. Granath pratar om att kroppsspråket är en viktig del, blickar, gester och grimaser talar ett färgrikt språk. Detta hade jag med mig i min tankegång när jag skrev manuset, jag ville använda mycket kroppsspråk i min dialog. Han beskriver vidare på s. 87 "Replikerna i en dialog har flera funktioner: att förmedla det förflutna, det närvarande och det kommande". Pedagogens roll i filmen är bland annat att leda barnet framåt i sin lärprocess, hon ställer t.ex. öppna frågor där en dialog kommer igång. I filmen får man även vid några tillfällen höra barnets tankar utan att pedagogen har varit delaktig. Manuset blev klart och det var dax att börja filma.

Jag förstår nu i efterhand, efter att ha gjort allting, vikten av de olika delarna i en film. Att ha gjort allt "förarbete" innan man börjat filma. Att det finns ett bildmanus och att mauset var klart. Nu var det "bara" att sätta ihop de delar jag arbetat fram, de fungerade verkligen som en handlingsplan som Granath beskrev det.
Själva filmandet blev väldigt roligt, det blev en del omtagningar och en del fnissande. Men det var ju också en del i processen. Jag tyckte att jag fick fram budskapet, att syftet framgick. Filmen visade en presentation, det blev en vändpunkt som ledde till en fördjupning och en konlikt, ytterligare en vändpunkt uppstod och senare en konfliktupptrappning, som ledde till återigen en vändpunkt och slutligen en konfliktlösning. Filmen lyckades följa den tänkta berättarkurvan och målet var nära.
Efter att jag filmat och var nöjd, återstod arbetet med att klippa ihop filmen, lägga till stillbilder, ljudeffekter, temamusik och text. Detta hade jag testat innan, gjort egna små filmsnuttar för att lära mig programmet, men även använt mig utav det i verksamheten. Detta tyckte jag var den roligaste biten. Filmen blev klar!
Nästa uppgift var att länka ut den på bloggen, vilket var nytt för mig. Hade själv aldrig lagt ut någonting på Youtube och inte heller länkat youtube från bloggen. Det blev en del pyssel med det, det blev konstigt när man laddade upp filmen på ett youtubekonto (gmail) och sedan loggade in på bloggen med ett annat konto (hotmail) då fanns inte youtubeklippet att tillgå. Hm.....? Men efter att ha prövat olika varianter och tagit hjälp av kollegor löste vi problemet.
Har jag lärt mig någonting? JA det har jag :)  Jag har tagit lärdom om hur en film byggs upp, från början till slut. Jag har själv producerat en film med alla de delar som det innebär, det hade jag aldrig tidigare gjort.
Jag har fördjupat mig ännu mer i verktyget iMovie, som verkligen är ett toppen program.
Så nu såhär i slutet på filmprojektet kan jag säga, att det har varit lärorikt och när jag väl kom igång även en rolig uppgift.

8. Min resa med iPaden

Kursavslutning imorgon.... Redan? Till att börja med vill jag säga att detta året har gått ofantligt fort, det känns som det inte var så längesedan man satt på kursuppstarten med sin nya kompis i handen och sådär lagom snurrig. Nu har det gått ett år på kursen och jag är full utav massa nya och roliga lärdomar. Men min resa har har precis börjat, det är nu jag håller på att tillsammans med barnen pröva och utforska min nya kunskap.

Till att börja med så har jag lärt mig ett helt nytt verktyg, ett verktyg som tycker jag har förändrat verksamheten och tillfört massor med nya upptäckter. Denna iPad som jag just nu sitter och skriver på används dagligen i min verksamhet. Jag filmar, tar kort, skriver, söker information, mailar, och en hel del annat. Den kan ju allt! Den är fantastisk!
Den andra stora lärdomen för mig har varit att synen på pedagogisk dokumentation, innebörden utav vad det är för någonting har förändrats. Jag har lärt mig att pedagogisk dokumentation är så mycket mer än bara dokumentation. Det är en djupare dokumentation som man bearbetar, samtalar om, reflekterat kring och använder till att föra arbetet vidare. Bygga verksamheten kring. Det räcker inte att jag fotograferar eller filmar och sätter upp på väggar för att synliggöra, jag måste göra någonting med dokumentationen. Jag måste analysera vad det är jag ser, vad är det jag hör, visa för barnen och reflektera med dem, låta de berätta sin historia för att få reda på vad det är som är intressant just nu, för att upptäcka brister mm och kunna arbeta med just detta, att föra arbetet vidare och kunna planera verksamheten. Reflektion har varit ett centralt begrepp genom hela kursen och det är det som jag nu anser att den pedagogiska dokumentationen bygger på. Att reflektera kring den dokumentation man gjort.

Jag har under kursens gång läst en hel del intressant litteratur. Litteratur som hjälp mig i mitt lärande att djupare förstå dels den pedagogiska dokumentationen men också hur jag fångar lärandet på bästa sätt. Jag har läst litteratur samt bearbetat den kring portfolio och även arbetat med manus och dramaturgi för film. Detta har varit några utav momenten i kursen. Jag har förutom att genomgående skapa förståelse kring pedagogisk dokumentation arbetat med att göra ett eget radioprogram. Jag har lärt mig använda ett program som heter GarageBand samt använt det till att spela in ljud och bygga upp mitt egna Padcast. Detta tycker jag var ett kul sätt att pröva att spela in ljud och att göra någonting mer med det. Ett enkelt sätt att intervjua barn och skapa egna små dokumentationer med ljud och musik. Jag har även fördjupat mina kunskaper kring portfolio. I och med att vi har arbetat med det i kursen så har jag och mitt arbetslag utvecklat vårt portfolioarbete i vår verksamhet. Jag har tagit del utav ett program som heter Keynote som vi tillsammans har börjat använda. Varje barn har fått en egen mapp, en presentation men bilder, filmer och texter. Detta har blivit en dokumentation utav barnens läsande och deras tid på förskolan. Denna presentation har vi sedan använt på samtal med föräldrarna, ett mycket uppskattat verktyg som visar på så mycket mer än bara några bilder och ett samtal som man hade innan.
Även barnen tycker det har varit ett roligt sätt att se sig själv på, att få upptäcka sitt lärande och vara med och reflektera och samtala kring.

Jag har lärt mig en hel del om film, filmens historia, uppbyggnad och framför allt jag har fått göra min egna film. Detta tycker jag har varit en intressant uppgift, men också den mest krävande. Det var många olika delar och det tog sin tid. Men nu vet jag hur man startar upp ett filmprojekt, att man börjar med en synopsis och går vidare med manus och bildmanus, filmning och redigering. Jag har lärt mig programmet iMovie. Ett bra och ganska så enkelt program som man kan arbeta med tillsammans med barnen. Jag har använt mig en hel det utav det programmet, gjort små filmsnuttar tillsammans med barnen, presentationer för föräldrar och små roliga filmer för att testa på. Detta är ett program som barnen uppskattar mycket då de kan filma och ta kort själva och med lite handledning lägga på lite roliga ljudeffekter och musik.

Jag har tagit del utav mediarådet och några utav deras publikationer. Mycket intressant tycker jag det
var att få inblick i hur mycket våra barn använder sig utav olika medier. Mediers påverkan i lärmiljöer har varit den sista uppgiften  jag redovisat. Alla barn påverkas utav allt de upplever, det kan vara både negativt och positivt påverkade. Jag anser att det finns vissa viktiga delar i barns lärande i ock kring olika medier. En viktig del är vuxnas inblandning, att vi fungerar som medskapare  och vägledare. Att barnen har oss vuxna där att samtala och reflektera kring deras nya intryck och upplevelser. Jag har lärt mig ett helt nytt verktyg och med det har det kommit flera nya program där vi kan ta del utav ännu mer information och ännu fler lärsituationer.

Jag har under kursens gång prövat och experimenterat med min iPad både ensam, tillsammans med kollegor och tillsammans med barn. Jag har upptäckt iPadens alla bra egenskaper och gillar verkligen detta verktyg. Jag har upplevt hur spännande barnen tycker att den är och oj vad duktiga de är.
Jag tycket det är ett fantastiskt verktyg därför att man kan göra så mycket olika saker med den. I en och samma verktyg. Jag kan filma, ta kort, skriva på en och samma gång om jag vill. Lättare kan det väl inte bli? Eller...? :)

När jag nu ser tillbaka på året som gått så förstår jag hur mycket jag lärt mig, det är helt fantastiskt. Nu skall jag ut och stå på egna ben, jag tror det kommer gå fint. Jag har ju denna kursen i bagaget samt ett helt gäng med nyfikna, fantasifulla och duktiga barn att utforska vidare med.

Jag vill tacka för en jättebra kurs, och rikta ett speciellt stort tack till alla lärare på kursen som gjort det möjligt för mig att lära mig så mycket. TACK!
Och tack till de kollegor som stått ut med mig under kursens gång och som fått ställa upp på både det ena och det andra. TACK!

Tack för mig